ja

ja i dag är det än dålig dag.
allt började då jag föddes det är tråkigt å säga men jag skulle ha blivit en fläk på lakanet mina så kallade föräldrar skulle inte ha barn men det jag  kommer i håg är i från då jag blev 4 år då jag fick dels vara kvar på dagis tills pappa kom hem å det var inte än tid då man borde komma hem då man har små barn nej det var 23 tiden. då upptäckte han att jag inte var hemma å han frågade då min mamma vart jag var men hon var ju så full att hon inte kom ihåg mej å att hon skulle hämta å inte pappa så ringer telefonen det är dagis fröken som undrade om vi tänker hämta sabina eller inte pappa far i väg å hämtar mej. jag får välling å sedan i säng.
nästa dag skulle jag visst till dagis men kom inte dit för min mamma var så full att hon inte kunde stå på benen. så jag fick ta hand om henne laga min egen mat för hon orkade inte. sedan efter de var de någon som ringde till soss och resultatet blev att jag fick komma till en fosterfamilj där bodde jag till pappa ordnade upp sitt liv men de jag inte visste då var att saker å ting skulle bli värre mycket värre. när jag väll fick komma hem igen så hade pappa gift om sig å fått ett nytt barn sara hon var då 2 år när jag kom å jag var 8 år jag blev genast svarta fåret å absolut inte om tyckt allas av pappas nya fru åren gick å jag blev mer å mer mobbad hemma å i skolan fick hela tiden höra att jag inte duger å att jag fick bo där för jag var barn till pappa men inte till henne sedan så blev jag in satt i särskolan där blev jag också mobbad jag var en tjej som var tyst vågade inte göra mej hörd vågade inte svara på frågor för svarade jag fel så fick jag ju bara stryk så var de ju hemma så varför skulle inte de vara så i skolan me men så var de ju inte men är man förtryckt så är det sådant som sitter i. men ju äldre jag blev ju mer slag kom de å sexuellt utnyttjande av mej de var en kompis till pappa som gjorde detta de som är tungt är att pappa visste vad som på gick men gjorde inget å han är nu i dag också kompis med honom fast han vet vad han gjort. min stora stöttepelare var min farmor utan henne hade jag inte suttit här i dag å inte utan min underbara man utan han å hans tro på mej hade jag inte blivit det jag är i dag men jag har ännu massor att ta i tu men måste få hjälp med att biarbeta detta som hänt... ja detta är ju en del ur mitt liv  men nu börjar livet att en annan vändning men har mycket kvar att ta i tu med börjar få bar vänner som ger mej bra energi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0